LÄS MER OM PRODUKTENProduktinformation
Första maj åket vi till Sigvards bror som bodde i närheten av Tyngsjö, samtidig skulle vi titta på hus som var till salu. På sista tiden hade skogsbolagen, köpt stora skogsarealer från privatpersoner kring Tyngsjö, där Sigvard arbetade som jägmästare. Tyngsjö var betydligt större by än Avradsberg. Huset som vi vad och tittade på, låg väldigt fint vid sjön. Mor Alma tyckte att huset var alldeles för liten och skulle behöva en omfattande renovering. Jag var den som var minst intresserad, jag ville bo kvar i Avradsberg. Som tur, bestämdes det häller ingenting just då. I skola börja vi spela fotboll på rasterna och gymnastiktimmen. Ja tyckte inte alls att det var roligt, jag var rädd att bli knuffad av de större pojkarna. Om jag lyckade få tag i bollen, försökte jag sparka den så långt bort från planen som möjligt, att de skulle ta lång tid att hämta den. En gång fick jag tag i bollen, då sprang jag och puttade den framför mig mot brunnen som fanns på änden av planen, jag såg att brunnshusdörren stod öppen så jag sparkade bollen in i brunnen. Det var klart att några såg att jag sparkade bollen med flit, men det erkände jag naturligtvis inte. Magistern fick hjälpa till att fiska upp bollen och det tog tid innan magister fick bollen i hinken, för brunnen var djup och då var gymnastiktimmen också slut. Det var mycket roligare att träna löpning, tresteg och stavhopp och sådant, som jag var bra på. Sista veckan före sommarlovet skulle det bli skolmästerskap i friidrott, det skulle ske i Malung. Det var en vacker sommarfredag när vi åkte med skoltaxin och magisterns bil till Malung. Jag tror att det var elva skolor som deltog i skolmästerskapet. Fån varje klass fick högst tre pojkar och tre flickor delta, men eftersom i vår skola fanns ingen klass med mer än tre elever, så fick alla delta. Malungs idrottsplats var jättestorstor med mycket folk, om jag jämförde med Pirttinen och Fräntilä där jag hade tävlat tidigare. Karl-Erik, Lennart och jag försökte hålla ihop, fast vi tävlade inte i samma klass. Jag tävlade i längdhopp, tresteg, höjdhopp 60 meter löpning och bollkastning. Min bästa insats blev i grenarna 60 meter löpning och tresteg. När vi var på hemvägen efter en lång, men en härlig dag i Malung, kunde vi konstatera att alla hade fått nått pris, fast Ove var bäst, han hade vunnit, eller fått pris i alla grenar. Jag var glad när jag steg av magisterns bil vid skogstation i Råforsen. Först tänkte jag springa fort hem, men jag gick i stället till flickorna i köket, för jag ville tala om hur det hade gått i tävlingarna. Jag höll prisen bakom ryggen när jag kom till köket när jag sa: - Vem kan gissa om jag har vunnit nått, i någon gren? - Jag vet! I alla fall i löning, för jag har aldrig sett någon som springer så fort som du, sa kocken. - Jag gissa i höjdhopp, sa Sigrid. - Nej, i längdhopp, eller hur, sa Ingrid. - Ett noll, till mesterkoken! Skrek jag visade vinsten. - Det här måste vi d fira, sa koken och hällde saft i glaset och gav